Ponny.html

Ponnyer är små hästar som passar utmärkt till barn

Ponny är en mindre variant av häst. Gränsen mellan ponny och stor häst är artificiell, och sätts vid tävlingssammanhang vid en mankhöjd mindre än 148 cm. Många ponnyraser som används i Sverige idag härstammar från de brittiska öarna. Vilda, icke avlade hästar är oftast i ponnystorlek.

Ponnyer är oftast mer barnvänliga än stora hästar och lugnare till sinnet, men även en ponny kan vara envis och busig. Ponnyer är oftast sundare och härdigare än större hästar.

redigera Kategorier

Ponnyer är i tävlingssammanhang uppdelade i fyra kategorier beroende på dess mankhöjd:

A-Ponnyer är ponnyer upp till 107 cm i mankhöjd.
B-Ponnyer är ponnyer som är från 107 - 130 cm i mankhöjd.
C-Ponnyer är ponnyer som är från 130 - 140 cm i mankhöjd.
D-ponnyer är ponnyer som är från 140 - 148 cm i mankhöjd.

redigera Ponnyns karaktär

Ponnyer kan ofta ha en lite busig karaktär

En ponny kännetecknas mest av sin ringa storlek som alltid är under 148 cm. En ponny kan även maxas upp till 150 cm och ändå tillhöra D-ponnykategorin i vissa undantagsfall. Ponnyer har oftast ganska kraftiga huvuden och korta ben i jämförelse med resten av kroppen. Utseendet kan variera mycket från den lilla ruggiga shetlandsponnyn till ponnyer som ser ut som arabiska fullblod i miniatyr. Vanligt för många ponnyer är dock att de får kraftig päls på vintern och är i genomsnitt friskare och sundare än stora hästar. En ponny kan ha olika utseende på ögonen beroeende på sida.

redigera Ponnyns historia

Przewalskihästen är en av ponnyernas uråldriga förfader

Ponnyer har funnits i flera tusen år och har sin ättling i flera av de förhistoriska hästtyperna. Det fanns större hästar under 148 cm också men det var de hästar som hade tydligast ponnykaraktär som blev de moderna ponnyraserna idag.

De första ättlingarna till dagens ponny var Tarpanen och Przewalskihästen. Tarpanen fanns i skogarna över hela Europa och är troligtvis förfäder till de flesta av dagens ponnyraser. Tarpanen vandrade runt även till de brittiska öarna tack vare att landmassan satt ihop och mycket tack vare inlandsisen. Med hjälp av vandringsfolk kom även den asiatiska Przewalskin, som än idag lever vild på stäpperna i Mongoliet, till Europa och influerade en hel del raser.

Men det skulle sedan dröja flera tusen år innan dessa ponnyer skulle kunna influeras ytterligare när landmassorna hade flyttat. Under bronsåldern, ca 1000 f. Kr började man bygga skepp och på så vis kunde man skeppa över andra hästar till Europa och andra världsdelar. Även udner vikingatiden togs många nordiska hästar ut i Europa och framför allt till Storbritannien som är Ponnyns hemland.

Under de följande tusen åren följde utvecklingar av alla ponnyer, beroende på vilken miljö de växte upp i, eller om människan assisterade genom att korsa olika raser, men ponnyerna behöll nästan alltid samma karaktär. I jämförelse med stora hästar så har ponnyerna alltid varit förhållandevis starkare och dessutom sundare.

I och med kolonisering av Amerika, Afrika och Australien har även ponnyer spridits till dessa kontinenter även om de inte har haft egna inhemska ponnyraser. Idag är ponnyavel väldigt vanligt och att avla tävlingsponnyer för barn har blivit till en storindustri. Men de primitiva uråldriga ponnyraserna finns fortfarande kvar.

redigera De brittiska ponnyraserna

Dalesponnyn är en typisk brittisk ponnyras som utvecklats med stora hästar

Inget annat land i världen har varit mer framträdande inom ponnyaveln än Storbritannien trots att inhemska ponnyer har funnits i hela Europa och Asien sedan istiden. Alla brittiska raser kallas ibland för Mountain- eller Moorlandraser, beroende på vart de utvecklats. De flesta ponnyerna har utvecklats på hedarna. Idag finns inga vilda ponnyer kvar i Storbritannien men däremot finns det ponnyer i halvvilt tillstånd och en del låter sina ponnyer ströva fritt under sommarhalvåret. På Dartmoorheden kan man hitta flockar med fria Dartmoor- och Exmoorponnyer och i mellersta England strövar New Forest-ponnyer omkring.

De brittiska ponnyraserna som finns kvar idag är inte alls lika många som fanns förut. Utavel med andra raser har dock fått många av de äldre ponnyraserna att försvinna. Men Storbritannien är fortfarande unikt för sina gamla ponnyraser.

Brittiska ponnyraser:

Shetlandsponny
Fell
Dales
Dartmoorponny och Exmoorponny
British spotted pony
New Forest-ponny
Highlandponny
Welshponny, Welsh mountain, Welsh cob och Welshponny av Cobtyp

redigera Ponnysjukdomar

Det är ingen stor skillnad på den sjukdomar som ponnyn gentemot hästen får, om de bara sköts och och rids på rätt sätt. En sjukdom som möjligen är överreprestenterad på småponnyer är fång, en förgiftningsjukdom som sätter sig i hoven och ger hästen stor smärta och oförmåga att röra sig normalt. Vad fång utlöses av är fortfarande oklart, men det tros bero på gräsets, eller fodrets sockerhalt, som ponnyn inte kan spjälka (smälta) och som ger en förgifning i blodet. Att fång utlöses av protein är en svåravlivad myt!

redigera Vanliga ponnyraser

redigera Utdöda ponnyraser

Tarpanen dog egentligen ut under början av 1900talet men har återuppfötts med hjälp av europeiska ponnyraser

Det finns många ponnyraser som har försvunnit både genom att människan avlat bort dem i utvecklingen av andra raser eller också genom förändrade miljöer. Ölandshästen som fanns i Sverige förut dog ut i början av 1900talet. Idag håller man dock på att föda upp en ny ras som ska ersätta Ölandshästen. Tarpanen är en av de förhistoriska hästar som var förfader till dagens ponnyer och den dog även den ut under 1900talet. I Polen har man dock med hjälp av ättlingar till Tarpanen, Hucul och framför allt Konik, lyckats återuppföda Tarpanen.

Dock finns det många ponnyraser som inte återuppfötts, bland annat engelska Gallowayponnyn som var med i utvecklingen av det engelska fullblodet och även den uråldriga Tatariska ponnyn avlades upp i bland annat Fjordhästen.

redigera Se även

redigera Källor

Bonniers stora hästlexikon av Elwyn Hartley Edwards